Just nu är Sanna inte på sitt bästa humör. Motivationen till det mesta tycks vara bortblåst lååååångt långt bort och jag kan inte finna den. Skolarbetena bildar en ännu större hög som verkar växa varje dag. Ridningen känns mest for fun och kärleken ska vi väl inte tala om. När ska det vända? Som jag och Hanna konstaterade idag; man söker efter ljusglimtar i allt men allt ser ta mig fan bäcksvart ut. Det jag undrar och kommer säkert alltid att undra är varför alla dåliga stunder kommer på samma gång? Varför kan det inte bara vara EN sak som går dåligt och alla andra bra så man slipper tappa motivationen till allt?
Buhu, give me some spirit.
Ketchup oder Maio?
Två saker att välja mellan, enkelt.
Toodels!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar